Detta kommer låta jätte-emo. Men det är det inte, absolut inte. Jag mår bara bra idag. Förutom att jag är förkyld, men det är en annan sak. Detta inlägget är bara... Vad jag tycker och tänker om smärta. Helt enkelt.
Fysisk smärta är en väldigt påtaglig känsla. Alla har känt den någon gång (utom de som har den där sjukdomen som gör att man inte kan känna fysisk smärta). Det är skillnad på smärta och smärta. Smärta som i "Aj, jag fick en flis", är inte direkt samma sorts smärta som i "Fan, höftbenet gick av och sticker ut en decimeter från kroppen". Och psykisk smärta har inget med det andra att göra över huvud taget. Tycker jag.
Min teori är att den mesta smärtan går att tänka bort. Kanske inte den i höftbensexemplet, men i andra mindre exempel. Om man exempelvis går på en väldigt het strand, och fötterna bränns sönder, så är det bara att tänka "Smärtan finns inte". Så vips är den borta. Faktiskt. Det funkar för mig, i alla möjliga situationer. Nu har jag tydligen ovanligt hög smärtgräns säger naprapater och kiropraktorer, men i alla fall. Stark vilja har jag också. Tycker jag att något inte ska göra ont, så gör det inte det.
Många jag känner skär sig. Det är inte det minsta bra eller kul. De gör det för att de är tomma på känslor. Så känner jag också ibland men det hjälper inte att skära. För smärtan finns inte. Och finns ingen smärta, så kan man heller inte ersätta den tomma känslan. Den enda riktiga smärta är den psykiska, den går inte att tänka bort. För den bor redan i våra huvuden, och förstärks bara om man tänker på det. I det fallet ska man göra tvärtom, inte tänka alls.
Så det man ska göra för att må bättre när man mår dåligt, är att först komma fram till om det är fysisk eller psykisk smärta. Och det kan vara svårt, believe me. man kan tro att något är psykiskt, tills man kommer fram till att man känner sig deppig för att man inte har ätit något på hela dagen. man kan också tro att något är fysisk smärta, när det i själva verket är djupt psykiskt och däför känns i hela kroppen.
Hjälp till att må bra:
Steg 1 - lokalisera smärtan.
Steg 2 - tänk att smärtan inte finns (om det är fysiskt), och tänk på en vacker röd boll med badankor på (om det är psykiskt).
Steg 3 - må bättre.
// Dr. Pain, better than "Dr." Phil.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ämnet blev riktigt bra, älskar dina inlägg. Men du får gärna analysera djupare och längre - då får man mer av det du skriver.
Intressant läsning likt alltid, keep it up. Just den psykiska smärtan är oftast värst eftersom den alltid är med en, som du säger går det i stort sett alltid (förutom extremfall) att tänka bort fysisk smärta. Men att skära sig som folk gör förstår jag inte, det kan väl verkligen inte hjälpa... :(
Säg hakuna matata så försvinner all smärta :DD
Du låter precis som min mamma! Och det var menat som en bra sak ;)
Nej men, jag tror faktiskt att du har rätt. Och jag måste säga att den röda ankbollen var ett mycket orginellt tips. Ska absolut prova det någon gång.
Smärta finns och smärta är underbart :D
Skicka en kommentar